Mark Kjeldsen

Har inte hört den på evigheter, men vilken fantastisk liten poppärla det är! The Sinceros var väl annars mest kända (eller åtminstone nästan kända) för singeln ”Take Me To Your Leader” från 1979, men andra albumet, ”Pet Rock” från 1980, är egentligen bättre. Men det ville sig aldrig riktigt för The Sinceros.

De la av 1981 varpå Don Snow ersatte Paul Carrack i Squeeze, Bobby Irwin har spelat med Nick Lowe och Ron Francois hamnade i Teardrop Explodes. Bandets frontman, Mark Kjeldsen, spelade ett tag med Danny Adler (Roogalator) innan han mer eller mindre la av med musiken och blev enligt ryktet taxichaffis i Holland (fast någonstans stod det att han inte alls körde taxi utan var socialarbetare i London…) innan han dog i aids 1992.

The Sinceros – Falling In And Out Of Love (1980):

Jul med Smaklösa inkl. Smaklösas julbrev

Det är väl knappast någon som sätter sig och kollar på Unga Modernas julkalender en dag som julafton, så därför blir det inte precis världens bästa jullåt. Men de som har det så tråkigt att man ändå läser detta ska istället få lite underhållning!

Åtta och en halv minut gotländsk buskis med ökända Smaklösa. Faktiskt inte  helt olikt de julsinglar som The Beatles skickade ut till sina fan club-medlemmar. Larv och fånerier, men faktiskt också ganska kul mellan varven.

För de som inte förstår det roliga med Smaklösa är det bara att ge upp. Antingen uppskattar man det  eller så gör man det inte. Smaklösa är aldrig bra, men oftast roliga. Texterna är faktiskt inte (alltid) så dumma, utan ger en ganska bra socialrealistisk bild av gotlänningen. Fast kanske inte så mycket i det här fallet…

Smaklösa – Happy Christmas (Jul-kul med Smaklösa) (1988):

Jill O'Hara & Jerry Orbach

Om Burt Bacharach gjort ett julalbum hade det förmodligen utklassat både Phil Spector, Elvis Presley, Frank Sinatra och alla andra. Men p.g.a. det faktum att han inte firar jul så blev det bara en enda liten jullåt från honom, och det var ”The Bell That Couldn’t Jingle” som vi kunde höra i förra årets julkalender i Bacharach’s egen version.

Men sen finns det faktiskt ett par låtar till, och det är från musikalen ”Promises, Promises”. En av dessa är ”Turkey Lurkey Time” som utspelar sig på en personalfest. De stora stjärnorna i Broadway-uppsättningen av ”Promises, Promises” var Jill O’Hara och Jerry Orbach (som vi numera mest känner som Lennie Briscoe i Law & Order). Ingen av dem är dock med i ”Turkey Lurkey Time”, så därför får de finnas på bild i stället.

”A snowy, blowy christmas, a mistletoey christmas…”

Donna McKechnie, Margo Sappington & Baayork Lee – Turkey Lurkey Time (1968):

På youtube kan man bl.a. se låten från 1968 års Tony Awards, men här kommer istället ett klipp från Ed Sullivan Show 1970. Baayork Lee är fortfarande med men istället för Donna McKechnie ser vi Lada Edmund och Margo Sappington har ersatts av Barbara Alston.

Bruce Springsteen till vänster och tomten till höger

Bruce Springsteen hör julen till, var det någon som skrev på Facebook. Tror inte det är så jättemånga som gör just denna koppling, men jag kan också tycka att det ibland finns massor av jul i E Street Band. Förmodligen är det den mäktiga ljudväggen som påminner om Phil Spector som gör det.

Bruce har aldrig gjort någon julskiva, men nu när Bob Dylan gjort sin så skulle man ju inte bli förvånad om Bruce släpper en sådan om något år eller två. Jag kan nästan höra skivan i mitt huvud, och det låter bra!

Det finns i alla fall ett par jullåtar utgivna med bossen, varav ”Santa Claus Is Coming To Town” har blivit något av en klassiker. Inspelad live 1975, utgiven på Sesame Street-skivan ”In Harmony 2″ 1981 och senare även på singel 1985.

Bruce Springsteen & The E Street Band – Santa Claus Is Coming To Town (1975):

Of Montreal

Of Montreal’s minialbum ”If He Is Protecting Our Nation, Then Who Will Protect Big Oil, Our Children?” gavs ut av bandet själva och såldes på deras turné 2002/2003. ”Christmas Isn’t Safe For Animals” låter som en blandning av The Beatles och Sparks med en text som i alla fall inte jag blir klok på.

Of Montreal – Christmas Isn’t Safe For Animals (2003):

Ital Skurk

Svensk roots reggae som gav ut första EPn 2002 och därefter har de släppt några skivor till… ja, det är väl i stort sett vad jag vet om Ital Skurk.

Julalbumet ”Fira jul ifred” från 2005 är inte riktigt så bra som man kan tro av den här låten. Själva bakgrunden, reggaemusiken, är av toppklass, men svenska jullåtar funkar helt enkelt inte att göra reggae av. Knappt något annat heller för den delen. Den här, ”Jul, jul strålande jul”, funkar bäst.

Ital Skurk – Jul, jul, strålande jul (2005):

The Jazz Butcher

En enlåtssingel, ”Christmas With The Pygmies”, med The Jazz Butcher som delades ut till fan club-medlemmarna 1986. För att ni enklare ska kunna sjunga den där hemma runt julbordet så kommer hela texten här:

Squeak! Squeak!
Shut up!
Whoooa – swinging with the pygmies.

Pat Fish: Christmas dinner in pygmy land
Is a sad affair, as you’ll understand:
There’s ain’t no turkey, there ain’t no snow,
Just buffalo.
Owen Jones: Buffalo?
Max Eider: How’d they get here?
Pat Fish: Well, don’t ask me.
Just woke up this morning and there they be.
Owen Jones: Don’t chase our women, don’t rob our trains…
ALL: They just REMAIN.

Max Eider: The Christmas parties the pygmies throw
Would fit on top of a buffalo.
Pat Fish: The thing being is they not too tall,
In fact they small.
Owen Jones: The decorations are sad to see
Max Eider: ‘Coz the buffalo ate the Christmas tree
Owen Jones: Cannot watch Her Majesty
ALL: There’s no T.V.
Pat Fish: So the pygmies all sit in a row
Listen to the English radio
Owen Jones: But the only record that’s ever played…
SLADE: SO HERE IT IS, MERRY CHRISTMAS.
ALL: WHOOOOA – SWINGING WITH THE PYGMIES.

Max Eider: If this sounds fun to you,
This is what you have to do:
Owen Jones: Just pack your pudding and off you go
ALL: To the Limpopo.
Pat Fish: There you find a pygmy boat
And you wonder how it stays afloat.
I old you before they very small
Not tall at all.
ALL: At all, at all, at all, at all,
At all, at all, not tall at all
Pat Fish: What they resemble quite a lot
ALL: Is Woodentops
Max Eider: So spare a thought for the pygmy clan
Coz the pygmy do what the pygmy can.
Pat Fish: Make sure the Christmas cake you bake
Contains no snake.

ALL: WHOOOOA – swingin’ with the pygmies
WHOOOOA – Christmas with the pygmies
WHOOOOA – skinning with the pygmies
WHOOOOA – intellectual pygmies

The Jazz Butcher – Christmas With The Pygmies (1986):

The Three Suns

Brooklyn-bröderna Al och Morty Nevins startade en trio tillsammans med kusinen Artie Dunn och inledde karriären som husband på Hotel Picadilly i New York 1940. Mot slutet av 50-talet hade båda bröderna slutat spela live och koncentrerade sig på att skriva, arrangera, producera och publicera. På scen hade Artie nu sällskap av andra musiker, men på skiva var det fortfarande ursprungstrion som utgjorde The Three Suns.

Al Nevins startade musikförlaget Aldon Music tillsammans med Don Kirshner. Genom fönstret kunde de på andra sidan vägen titta in till Brill Building. Det gick bra för Nevins & Kirshner, med över 200 låtar på top 40, låtskrivare som Goffin/King, Mann/Weil, Sedaka/Greenfield.

A Ding Dong Dandy Christmas

Ungefär samtidigt som Aldon Music startades började The Three Suns egna skivor bli allt mer experimentella. Al gillade att testa olika arrangörer och musiker för att se vilket resultat man kunde få fram, och han kastade gärna in alla möjliga udda instrument. Tyvärr hade Al ett dåligt hjärta, och efter en rad hjärtattacker avled han i januari 1965.

Några år senare återupplivade Morty Nevins gruppen och gjorde ytterligare några skivor med The Three Suns.

”A Ding Dong Dandy Christmas” är från 1959, i början av The Living Stereo-åren som varade 1958-1965. En av tidernas bästa julalbum, och enligt bror Kjell det absolut bästa.

För massor av information, diskografi, filmsnuttar m.m., besök The Three Suns Universe!

The Three Suns – Jingle Bell Rock (1959):

Ringo, Nilsson och Keith Moon, 1977

Harry Nilsson hade gjort ca 10 album när han 1971 gav ut ”Nilsson Schmilsson” som skulle bli en riktig storsäljare. Över ett år låg den på amerikanska albumlistan och som bäst nådde den tredjeplatsen. Givetvis ville skivbolaget ha ett likadant album till! Så med samma producent, Richard Perry, begav man sig in i studion och spelade in ”Son of Schmilsson”. Det blev kanske inte riktigt som skivbolaget tänkt sig, men många tycker nog att det blev snäppet bättre. Skivan hölls sig dock ”bara” 31 veckor på listan, sålde guld och klättrade som bäst upp till #12.

Klaus Voormann och Chris Spedding som spelat bas respektive gitarr på ”Nilsson Schmilsson” fanns åter med i bandet som nu förstärkts med en extra gitarrist i Peter Frampton. Bakom trummorna satt en viss Richie Snare, som somliga kanske känner bättre som Ringo Starr. Även George Harrison, eller som han hette på skivan; George Harrysong, gästspelar på en låt.

Av dessa musiker är endast Chris Spedding med på skivans andra spår, ”Remember (Christmas)”, där han spelar bouzouki. Annars är det Nicky Hopkins piano och Del Newmans stråkarrangemang som dominerar låten. Och så Harrys sång förstås.

Long ago, far away. Life was clear. Close your eyes…

Harry Nilsson – Remember (Christmas) (1972):

Matthew Sweet

Det lilla jag har hört med Matthew Sweet har varit väldigt bra, men ändå har han alltid funnits i den där bunten artister man får lyssna in sig på någon gång när man får tid. Det enda jag har med honom är de två ”Under The Covers”-albumen, vilket då givetvis beror på Susanna Hoffs medverkan.

Innan Matthew Sweet slog igenom som soloartist hade han bl.a. countryduon Community Trolls tillsammans med R.E.M.‘s Michael Stipe, vars tre enda låtar gavs ut först 20 år senare. Dessutom var han ett tag med i Michael’s syster Lynda Stipe‘s band Oh-Ok.

Tillsammans med David Pierce från Oh-Ok startade Matthew The Buzz Of Delight som 1984 gav ut Don Dixon-producerade minialbumet ”Sound Castles”. En bortglömd pärla i bästa Three O’Clock-stil!

The Buzz Of Delight – Christmas (1984):